29/6

Igår jobbade jag från 15-21.45. 
 
Självklart så fick jag igår jobba med de två lagkamraterna som jag hatar. Jävla idioter är dem. Men ja, vad ska man göra? Dels så är ena av dem en äldre kärring och andra är bara så jävla dum. Jag frågade hon yngsta ifall hon kunde parkera närmare flyget, då man inte orkar gå så långt när man bär tunga saker. Hon svarar "Det är ingen som har dött av att gå lite längre." 
 
Sen så svarar hon inte, ignorerar och låtsas inte fatta när jag frågar henne något. Dessutom så vid "normal cleaning" så har vi vissa procedurer. Jag gör mina uppgifter precis som vanligt när hon plötsligt frågar vad jag håller på med. Jag svarar; vadå? jag sorterar tidningarna i framsätet, med security-anvisningarna först. Så säger hon "Vi har ont om tid, så vi har skippat det." "Jaha, säger jag då. Ingen har sagt det till mig". För att sedan få svar tillbaka "Jo, någon har visst sagt det till dig". Och jag bara " öööh NEJ, det har ingen gjort".
 
Fyfan vad sur jag blev. Tror hon inte jag skulle gjort annorlunda om någon hade sagt till mig? Klart jag skulle, om jag hade vetat. Hur vet hon om någon har sagt till mig eller inte? Varför skulle jag göra extra-arbete som tar tid, om jag visste att vi slapp göra det? Inte undra på att de jobbade snabbare än vad jag gjorde, när de hade mindre arbetsbörda än mig. Jag blir så irriterad, att de tror att de kan behandla mig hursomhelst. Det är så triviala småsaker, men den negativa inställningen hos dem irriterar mig. De klagar jämt att de är så himla trötta och slitna. Sen ska de jämt ta rökpauser. Önskar jobba med andra istället, förhoppningsvis blir det lite bättre. Allt är bra annars, men kan inte låta bli att inte irriteras. Svårt att släppa det, när de bara förstör hela tiden. Men men.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback